Fortbildning Åre 2004 !!.Med förväntansfulla steg begav jag mig till Olympialiftens dalstation i Åre. Solen lyste från en klarblå himmel och kvicksilvret på termometern visade minus 10 grader, perfekta förhållanden för en bra skiddag.Väl framme vid liften väntade tolv taggade skidåkare som alla var anmälda till skidlärarföreningens fortbildning i banåkning. Vi blev hälsade välkomna av vår instruktör Danne Randwiir som berättade upplägget för dagen. Vi delades upp i två gäng, varav den ena gruppen började med friåkning och den andra började spärra av och sätta en storslalombana. Efter att halva banan var satt byttes vi av. När alla förberedelser var klara var det dags att samlas vid starten och få lite instruktioner. Vi höll till i den nedre delen av Lundsrappet, vilket var en alldeles lagom början med perfekt lutning och bra snöförhållanden. Instruktören själv ställde sig i mitten av banan med en radio för att kunna kommunicera och ge feedback till oss innan start. Ett upplägg som visade sig vara riktigt bra. Att man sen inte alltid mindes instruktionerna i stridens hetta är en annan historia. Ju mer man åkte desto mer fastnade dock tipsen. Efter första dagens åkning kände man sig ganska mör i ben och rygg. På det stora hela kändes det dock bra och någonstans började en dröm om en comeback spira.
|
 |
| Nästa morgon var man nedtagen på jorden igen. Med en träningsvärk i varenda muskel man använt dagen innan så var det betydligt tyngre att satsa för fullt i starten denna dag. Vädret och förhållandena var dock precis lika bra som innan. Idag låg fokus på att planera sin åkning; vart skulle man ta extra höjd, vart kunde man släppa på o s v. Dessutom var det kryddat med tidtagning, vilket fick en att glömma alla krämpor. Tyvärr glömde man även alla tips och vips var man tillbaka i sin gamla åkning där jakten på en bättre tid var viktigare än att hitta rätt känsla och flyt i åkningen. I huvudet fanns ingen tanke på att dessa två begrepp kanske kunde hänga ihop … Dannes envisa instruktioner och tålamod gav dock till slut resultat och för sig själv fick man till slut erkänna att det gick att åka fortare om man slutade att ta i så att man höll på att spricka i varje sväng och istället fokuserade på linjeval och rätt position. Dagen avslutades med en gemensam middag på Bygget. Kvällen blev dock tidig då träningsvärken från morgonen knappast blivit bättre av en hel dags kämpande mot portar, slag, isfläckar och klockan.
Så var det då dags för den avslutande dagen på fortbildningen, samma sol, temperatur och perfekta förhållanden. Dagens överraskning kom redan innan första turen upp i liften. Danne hade plockat fram nummerlappar, lottat startordning och riggat för en riktig tävling på tid och videofilmning. Starten var även uppflyttad en bra bit i Lundsrappet för att nu starta mitt i branten. Tävlingen var uträknad genom ett sinnrikt system som byggde på tiderna dagen innan, där alla fick handicap mot den som varit snabbast dagen innan på tidtagningen och på så sätt blev det hela en rättvis tävling. Nu var sanningens stund kommen, skulle alla tips man fått under de två första dagarna sitta i ryggmärgen eller skulle man falla tillbaka i sin gamla invanda stil? Avslutningsvis samlades vi i Målhuset för att gå igenom åken på video och ha en prisutdelning. Sammanfattningsvis kan man säga att det var en kanonhelg med många tips och tankar att plocka med sig. Förhoppningsvis blir det ytterligare kurser i banåkning kommande år så att fler får chans att utveckla sina färdigheter inom detta område. Och tipsen kan man ju självklart även använda i sin friåkning med strävan att uppnå det optimala skäret. Sofia Berg & Niclas Sjögren |
Sponsorer
